Det är inte ofta jag störs av feministiska analyser. Men när den första reaktionen på Anna Kinberg Batras avgång blir att hon tvingades bort för att hon är kvinna, då orkar jag inte med.

Den borgerliga majoriteten i landstinget sätter ideologi framför realiteter.

De visade sig villiga att göra sig beroende av rasister och placera SD i politikens absoluta centrum för att utlösa en rödgrön regeringskris. Är inte det ett hot mot rikets säkerhet, så säg.

Ge de ensamkommande barnen och unga amnesti. Stilla deras skräck och låt dem få leva, inte bara överleva, i Sverige.

Det behövs en klasspolitik som gör mer än att laga och lappa välfärdssystemen med några miljarder här och där. Det krävs ett perspektivskifte.

Populärkulturen. Tänk att den kan ge sådan tröst. Att SVT Play och Netflix av alla tjänster kan hjälpa människor att förstå varandra bättre.

Sätt gärna denna text i handen på unga i din närhet! För nu kommer jag att räkna upp några sommarlovssynder som arbetsgivare kan göra sig skyldiga till – men som ingen anställd ska behöva acceptera.

Centerpartiet tar inte ansvar för det öppna samhälle de argumenterar för. De skulle, om de fick bestämma, skapa en arbetsmarknad där det är fritt fram att utnyttja människor hur som helst.

Moderaternas nya klarspråk möjliggör en eldig debatt inför valet 2018, som visar skillnaden mellan höger och vänster och öppet redovisar de grundläggande värderingar som står på spel.

Jag är inte ute efter en ”polariserad” samhällsdebatt. Jag är ute efter en arbetarrörelse som adresserar människors problem i vardagslivet och arbetslivet.