Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av NLL den 3 mars 2010

”Hur kan de koncentrera sig på att åka skidor?”

av Åsa Petersen

Vinter-OS slog klorna i mig. Kväll efter kväll satt jag klistrad framför teven medan Anja Persson, Charlotte Kalla, Marcus Hellner och Johan Olsson briljerade i den kanadensiska skidorten Whistler.

Det var olidligt spännande – och obeskrivligt vackert.

Åsa: ”Hur kan de koncentrera sig på att åka skidor? Blir de inte alldeles tagna av utsikten, snön och bergen? Se så vackert det är!”

Andreas: ”Men Åsa. Skidåkarna tränar ju året om i alperna. För dem är den utsikten vardag, förstår du väl?”

Åsa: ”Aha… Tänkte inte på det.”

Det är lätt att bli hemmablind. Just nu vräker snön ner över Norrbotten. Vi vadar runt i blötsnö och svär över skottningen. Någon på Facebook ville sälja sin villa, inklusive oskottad uppfart, för 500 kr.

Men tänk ändå. Vår snö kommer i sådana mängder att den lägger sig i höga drivor, lyser gnistrande vit. Dessutom håller den sig kall. Vår snö smälter inte ihop till gråbrun, kladdig, hopplös modd redan nästa dag.

Malmen, skogen och vattnet är inte Norrbottens enda naturtillgångar. Vi har våra omgivningar också. Ljusa sommarnätter i skärgården. Fjällbäckar som vindlar sig ner i orörda dalar.

Det gör turismen till en av våra viktigaste basindustrier. Både sommar och vinter kommer människor hit och tappar hakan. Blir alldeles tagna av hur-enormt-vackert-det-är. Säkert undrar turisterna hur vi norrbottningar förmår göra något annat än att titta på utsikten dagarna i ända?

Jag ska sluta vara så hemmablind. Jag ska överge lite av min image som asfaltsbarn, nu när jag ändå bor här.

Åsa Petersen