Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av NLL den 28 mars 2011

Innovationspolitiken bara för män?

av Åsa Petersen

Blunda och tänk på en uppfinnare. Ser du en man med pannan i djupa veck och en penna bakom örat? Då har du förmodligen fallit offer för stereptypa föreställningar om kön.
– Innovationspolitiken får inte bygga på fördomar om kvinnor och män, säger Malin Lindberg, som forskar om genus och innovationer vid Luleå tekniska universitet.
Åsa Petersen fick en pratstund med henne.

Hej Malin! Jag ser innovationer inom hälso- och sjukvården som en bransch i skärningspunkten mellan gammalt och nytt. Det handlar om teknikindustri, men även om service. Håller du med mig om det?
– Ja. Både produkter och tjänster behövs för att skapa en fungerande vård. Därför kan hälso- och sjukvården bli en språngbräda för ett brett spektrum av innovatörer. Hälso- och sjukvården har potential att bryta upp könssegregationen på innovationsområdet. Det påpekar jag i min doktorsavhandling.

Ses innovationer inom hälso- och sjukvården som typiskt “manliga” eller “kvinnliga”? Bedöms och belönas de därefter?
– Politiken och forskningen har mest uppmärksammat innovationer inom mansdominerade branscher som industrier och ny teknik. Innovationer inom näringar som sysselsätter fler kvinnor, till exempel hälso- och sjukvård, har börjat uppmärksammas först på senare tid.
– Min forskning visar att mans- och kvinnodominerade branscher värderas olika. Områden som sysselsätter många män ses ofta som mer tillväxtskapande än områden som sysselsätter många kvinnor. Det påverkar vilka prioriteringar som görs i innovationsstrategier och regionala tillväxtprogram.

Traditionella föreställningar om kön kopplar samman män med teknik och kvinnor med service. Det män gör värderas högre än det kvinnor gör. Vilka konsekvenser får det för tillväxtpolitiken?
– Innovationer som lätt kan kopplas till högteknologi har ofta hög status, medan innovationer i form av nya och förbättrade tjänster ges en låg status. I värsta fall klassas tjänster inte ens som innovationer. Det är problematiskt ur ett genusperspektiv, eftersom fler män än kvinnor jobbar i tekniska yrken. Män får alltså mer uppskattning och stöttning i sina innovativa processer.

Din avhandling visar att män och kommersiella intressen alltid får vara med när staten, näringslivet och akademin ska samarbeta för tillväxt. Kvinnor, egna företagare och den ideella sektorn stängs däremot ofta ute från tillväxtarbetet.

– Det stämmer. Att vidga innovationspolitikens satsningar till att även omfatta hälso- och sjukvård är bara det första steget för att skapa en mer socialt hållbar tillväxt. Det andra steget är att medvetet involvera kvinnodominerade miljöer och den ideella sektorn i innovationspolitiken.

Du har undersökt vilka aktörer och branscher som uppmuntras i regionala och nationella program för innovation. Vad kom du fram till?

– I cirka 80 procent av fallen lyfts mansdominerade näringar fram eller prioriteras. Det kan röra sig om basindustri, tillverkningsindustri och ny teknik. Endast en femtedel av alla goda exempel kommer från service- och upplevelsenäringar, som sysselsätter fler kvinnor. Hälso- och sjukvården ingår i denna femtedel.

Till sist, varför är det viktigt att forska om innovationspolitiken ur ett genusperspektiv?

– Genusforskningen synliggör att prioriteringarna inom innovationspolitiken inte är självklara, utan bygger på fördomar och stereotyper om kvinnor och män. Forskningen visar även att samhällets satsningar bygger på ogrundade antaganden om vilka branscher som leder till innovation och tillväxt.
– Politiken kan ge bättre effekt om makthavarna tar till sig genusforskningens resultat. Det gäller att sluta utestänga vissa aktörer och branscher från innovationsutvecklande arenor, säger Malin Lindberg.

Åsa Petersen

Faktaruta
Namn: Malin Lindberg
Ålder: 33 år
Bor: Umeå
Yrke: Forskare
Favorituppfinning: Hot stone-massage
Skulle vilja uppfinna: Ett kort som kan användas i alla möjliga sammanhang. Som betalkort, passerkort, bussbiljett, bonuskort och träningskort med mera.