Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av Newsmill den 5 mars 2011

Så får du ett JA – jag har hela listan!

av Åsa Petersen

Två dåliga ursäkter dominerar när medier väljer män istället för kvinnor.“Det finns inga kvinnor” och “kvinnorna vill inte”. I ena fallet osynliggörs halva befolkningen. I andra fallet påstås halva befolkningen vara osäker och blyg.

Ettårsjubilerande Rättviseförmedlingen har effektivt slagit hål på bortförklaringen “det finns inga kvinnor”. Söker du en kvinnlig tekniknörd? Behöver du en man som debatterar barnomsorg? Över 23 000 rättviseförmedlare hjälper dig så gärna att hitta alternativ från underrepresenterade grupper.

– Vi vill korrigera skevheter och verka för en rättvis representation i ett jämlikt samhälle, säger grundaren Lina Thomsgård.

Nu lanserar hon Rättviseförmedlingens nya kampanj. “Tacka ja!” ska ta itu med bortförklaringen “de vill inte”. Jag drar genast öronen åt mig. Uppmaningen “Tacka ja!” kan uppfattas som att problemet verkligen ligger hos kvinnorna. Att de är för blyga och osäkra för att våga medverka i medier.

Efter snart 15 år som ledarskribent och samhällsdebattör har jag en annan bild av verkligheten. Jag har hunnit intervjua många människor, mest kvinnor. Varenda en har tackat ja. Jag delar inte uppfattningen att kvinnor inte vill vara med i medierna.

Å andra sidan har jag själv ofta tackat nej till att medverka i radio och tv. Det har inte berott på att jag är kvinna, blyg eller osäker – utan på att jag stammar. Att prata inför grupper och i mikrofoner kräver extra mod, stor energi och noggranna förberedelser av mig. Jag måste lära mig att hantera min stamning, eller snarare mina känslor inför den. Det går framåt, men jag kan inte på samma sätt som andra samhällsdebattörer slänga mig ner i en tv-soffa eller in i en radiostudio.

Allt detta berättar jag för Lina Thomsgård på Twitter: “Hej, jag är tveksam inför “Tacka JA”-kampanjen. Den kan antyda att problemet ligger hos nejsägande kvinnor. En nejsägare som jag kan lätt känna sig misslyckad.”
Lina Thomsgård svarar att “Svara ja!” har flera syften. Att undersöka om underrepresenterade grupper – till exempel kvinnor – verkligen är mer benägna att tacka nej. Och att diskutera vad det i sådana fall kan bero på. Sättet medier frågar på? Eller hur kvinnors budskap tas emot i medierna? Men framför allt vad vi tillsammans kan göra åt det.

Hon ber mig om tips för att få fler att tacka ja. Jag är ju en sådan som både frågar om intervjuer och blir tillfrågad att debattera. Var så god, journalister och redaktörer! Här kommer listan ni länge väntat på. Den magiska formeln för att få ett JA:

– Förklara varför du tycker att personen har något viktigt att säga i ämnet.
– Visa att du kan ämnet. Vem vill bli intervjuad av någon som är dåligt påläst?
– Var inte självupptagen. Journalister gör ofta misstaget att sätta sig själva i centrum.
– Anpassa intervjusituationen efter personens önskemål. Ska ni träffas hemma eller ute på stan? Måste intervjun sändas direkt eller kan den bandas? Lyhördhet ger trygghet.
– Om du är redaktör, tänk över debattformatet. Vem vill vara med i respektlös direktsänd pajkastning? Det är sunt att säga nej till sånt.
– Säg inte att du redan har ringt alla andra och de har tackat nej. Det får personen att känna sig dålig.
– Ställ frågan i så god tid du kan. Om man hinner förbereda sig och samla mod är det lättare att tacka ja till en intervju eller debatt.
– Undvik förenklingar och polariseringar. Vem vill tacka ja om ens enda uppgift är att vara ett överdrivet JA eller NEJ?
– Tala ej om i förväg vad du vill att personen ska säga i debatten eller intervjun. Folk är inte dina marionetter utan dina källor.
– Ha respekt för vad personen faktiskt sa i intervjun när du skriver texten eller klipper inslaget. Ingen tackar ja till att bli förvrängd.
– Kort och gott: Lyssna mer än du pratar om du är journalist och vill få folk att tacka ja!