Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av NLL den 25 maj 2011

Yrvaken debatt om manlighet

av Åsa Petersen

Stephan Mendel-Enk är i Luleå för att föreläsa på en after work. För sju år sedan slog hans bok ”Med uppenbar känsla för stil” ner som en bomb i den svenska manlighetsdebatten. Eller snarare, startade den svenska debatten om manlighet.

Mendel-Enk intervjuade killar i AIK:s våldsamma ”Firma” och hittade huliganernas enda gemensamma nämnare: de är män. Män som praktiserar vår tids manlighetsideologi på de allra mest våldsamma sätt.

”Jag [märkte] att deras värderingar och ideal inte heller skilde sig från vad jag stött på i andra manliga sammanhang: Stå pall. Behärska dig. Var lojal mot gruppen. Offra dig för något större och viktigare än du själv. Den interna hierarkin. Den stenhårda uppdelningen offentligt/privat. Föraktet för svaghet”, skriver Mendel-Enk i sin bok.

Norrbotten är ett län som domineras av uråldriga manlighetsnormer. En riktig karl arbetar med naturresurser i basindustrin, Norrbottens stolthet. Därför är bilden av makten bilden av en man. Samtidigt har många norrbottniska män svårt att orientera sig i kunskapssamhällets nya verklighet. Stannar hemma i byarna, känner sig vilsna och riskerar arbetslöshet medan kvinnor drar därifrån till nya utbildningar, branscher och sammanhang.

Något måste göras åt Norrbottens manlighetsnorm. Både för männens, kvinnornas, barnens och alla queeras skull. Därför är det bra att Mendel-Enk kommer hit och rör om i grytan. Sätter igång en livsviktig debatt om reglerna för manligheten.

Men resonemanget riskerar att bli kontraproduktivt. Stephan Mendel-Enk är så träffsäker i sina iakttagelser om ”hur män är” att han riskerar att förstärka könsrollerna ännu mer. Vi skrattar igenkännande åt hans resonemang och kan lätt hamna i den felaktiga slutsatsen att män och kvinnor ofrånkomligen är varandras motsatser.

Det märks inte minst i paneldebatten som följer på Mendel-Enks föreläsning. Att bara låta män delta i en debatt om manlighetsnormens konsekvenser är ett spännande och viktigt grepp. Jämställdheten har alltför ofta, inte minst i Norrbotten, reducerats till en ”kvinnofråga”.

På scenen sitter manliga jämställdhetsarbetare, företagsledare och elitidrottare. Fotbollsspelaren Fredric Lundqvist, som har spelat i herrallsvenskan och varit proffs i Norge, talar öppet och insiktsfullt om den stenhårda kulturen i omklädningsrummen.

Annars sitter jag mest och blir irriterad, det ska erkännas.

Någon föreslår välvilligt att lösningen på jämställdhetsproblemen i näringslivet är att trycka upp t-shirtar åt männen där det står ”LYSSNA PÅ KVINNORNA”. Samme man tycker att kvinnorna har ”något särskilt att bidra med, de tänker på ett annat sätt”. Han kan inte bestämma sig för om olikheterna mellan män och kvinnor beror på arv eller miljö. Insikten om vi är människor i första hand, inte våra kön, är långt borta.

Jag tänker att här står det avgörande slaget. Dels att förstå att normerna för manlighet och kvinnlighet kan förändras, att vi inte behöver leva efter unkna könsroller. Dels att få maktens män att kliva ner från sina höga hästar. De borde inte trycka upp t-shirtar om att ”lyssna på kvinnorna”. Med humor och självdistans borde de istället uppmana sig själva att hålla käften. Så att andra än de själva fick chansen att prata någon gång.

Åsa Petersen