Statliga avrättningar har inget med civilisation att göra. Kanske är det därför USA aldrig lyckas ha en civiliserad diskussion om dödsstraffet.

När jag går från strejkvakterna får jag leenden, tummen upp och en ballong med budskapet om bojkotten att bära runt på. Carrie och Mr Big syns fortfarande inte till. Det har blivit vardag på The Boathouse.

NEW YORK. Vi bestämde oss för att åka till China Town, så vi hoppade in i en taxi på Upper West Side. – Vad menar du med China Town? Canal Street eller East Broadway? frågade chauffören. – Canal Street, svarade jag självsäkert. Jag hade ju…

Den här krönikan skriver jag i en taxi. Den sitter fast på Manhattan i rusningstrafik och ösregn. Jag har datorn i knäet och Mattias Alkbergs kommande skriva “Anarkist” i hörlurarna.

Familjen jag bor hos planerade hela gårdagen i förväg för att vi säkert skulle befinna oss i säkerhet. Inga allmänna kommunikationer. Inga spektakulära folksamlingar.

Den mest betydelsefulla händelsen de senaste tio åren är varken 11 september eller Irakkriget.

– How do you say it? Djåortråoun? – HJORTRON, David. HJOORTROON. Jag befinner mig i New York. Inför resan mejlade jag mina vänner och frågade om de ville ha något från Sverige. – Kan du snälla ta med dig den där guldiga sylten vi åt…