Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av NSD Ledare den 5 december 2011

Avslöja fördomarna mot Norrland

av Åsa Petersen

Det var någon vecka sedan nu. Jag gjorde ett av mina många besök på mikrobloggen Twitter och möttes av följande tweet:

“I Piteå tar man fram telefonkatalogen för att se vem som är gift med vem och vart den bor. I Stockholm använder vi Facebook.”

Den här dagen hade jag ingen deadline att möta, så jag tog mig tid att fråga var det påståendet kom ifrån. Från ett samtal vid ett köksbord, givetvis. Avsändaren tyckte att man skulle läsa vad hon twittrat “med glimten i ögat”.

Då for fan i mig. “Gäller det även om du hade generaliserat på samma sätt mellan kvinnor och män eller svenskfödda och utlandsfödda?” frågade jag och fick svaret:

“Jag tycker inte att du kan jämföra Facebook och telefonkatalogen med de stora samhällsproblem vi har med rasism och ojämställdhet.”

Jag har tänkt mycket på det här meningsutbytet. Kan man hävda att “norrlänningar” drabbas av fördomar på samma sätt som kvinnor, utlandsfödda och hbt-personer?

Jag är beredd att svara ja. Huvudsaken med fördomar, och diskrimineringen som följer i dess spår, är inte vilka grupper fördomarna drabbar. Utan vilka normer och myter de upprätthåller.

Till exempel att vissa sätt att älska är mer normala. Att kvinnor och män är bra på olika saker. Eller att det är bäst att vara infödd svensk i Sverige. Helt enkelt att det är skillnad på människor och att vissa människor är bättre än andra.

Jag är inte bekväm med begreppet norrlänningar, det känns för trubbigt. Men jag hittar inget bättre samlingsord för oss som lever i norr, vilket visar på problemet med att över huvud taget dela in människor i grupper.

Hur som helst råder det ingen tvekan om att norrlänningar drabbas av fördomar.

I avhandlingen “(Re)producing a periphery” har kulturgeografen Madeleine Eriksson undersökt Norrlandsbilden i tidningsartiklar, film, marknadsföring och intervjuer. Överallt beskrivs Norrland i förhållande till andra platser.

“Ofta får Stockholm och Norrland stå i motsatsförhållande till varandra där Norrland beskrivs som glesbygd och bakåtsträvande medan Stockholm beskrivs som urbant, modernt och kreativt”, skriver Eriksson.

Jag gjorde nog rätt som tog debatten på Twitter. Steg ett för att bryta fördomar mot Norrland är att vägra acceptera dem. Att reagera när myter sprids som drabbar oss i norr som kollektiv.

Lika lite som kvinnor ska behöva bevisa sin kompetens bara för att de är kvinnor, ska norrlänningar behöva bevisa in modernitet bara för att de är norrlänningar. Ett mycket effektivare sätt att säga ifrån mot fördomar är kalla dem just fördomar.