Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av Newsmill den 21 februari 2012

Norrbottningarnas ilska mot gubbig bastukultur ger mig hopp

av Åsa Petersen

Igår tog Swedish Laplands vd, alltså Norrbottens turistchef, tillbaka sitt bastubrev. En efterlängtad genusdebatt i Sveriges nordligaste län gav äntligen resultat. Machokulturen hade fått sig en näsbränna. Hänger du inte med? Låt mig ge en kort resumé.

I höst ska en ny landshövding utses efter Per-Ola Eriksson. Norrbotten har aldrig haft en kvinnlig landshövding. I detta läge valde turistchefen Jan-Erik Jaensson att skicka ett brev till civilminister Stefan Attefall. ”Den nya personen måste gilla att bada bastu! Bastukulturen är mycket kraftigt rotad i länet och speciellt i Tornedalen. Du (Stefan Attefall) kommer ju från Västerbottens inland och vet säker att många viktiga beslut fattas i bastumiljö”, skrev Jaensson och drog paralleller till den finske presidenten Kekkonen.

Jag fick pressmeddelandet om brevet i min mejlbox. Jag läste det, blev matt av frustration och försökte glömma. Så gick det några dagar. Allt fler norrbottniska kvinnor hörde av sig till mig och vädrade sin ilska över bastubrevet. Kunde Jaensson verkligen mena allvar?

Till slut skrev jag bloggen ”Jag skäms över bastubrevet”. Texten gjorde upp med den norrbottniska traditionen att fatta informella politiska beslut i bastun, som i själva verket är en manlig maktkultur. Män samlas i bastun och gör upp. På det sättet hålls kvinnor och demokrati borta.

Reaktionen lät inte vänta på sig. På bara några timmar fördubblades besöksrekordet i min blogg. Kommentarerna strömmade in via sms, mejl, Facebook och Twitter. Stödet var överväldigande. Bara några få personer tyckte att jag hade fel eller borde hålla tyst av lojalitet med länet.

Efter några dagars livlig debatt tog styrelsen för Swedish Lapland avstånd från sin vd:s bastubrev. ”Även om brevet skrivits med de bästa intentioner […] så är kopplingen till en manlig, odemokratisk och exkluderande beslutskultur i bastumiljö helt oacceptabel”, sa ordföranden Karin Nilsdotter i ett pressmeddelande. Kort därefter meddelade Jan-Erik Jaensson att han tog tillbaka brevet.

Det är en framgång för jämställdheten i ett län som dras med jämställdhetsproblem. Alla som någon gång bott och verkat i Norrbotten vet att den manliga makten är stark, i såväl näringsliv och akademi som politik. Glastaket för kvinnor är lägre och tjockare här. Lokalmedierna rapporterar ofta om viktiga möten där bara män är närvarande.

Sammantaget gör detta att unga kvinnor väljer att lämna länet. De drar ut i världen för att söka möjligheterna, bekräftelsen och karriären som de inte får i Norrbotten. För att de är kvinnor. Naturligtvis är det förödande att Norrbottens turistchef, medvetet eller omedvetet, väljer att uppmuntra manliga maktstrukturer och att stärka den gubbiga bilden av Norrbotten. Men det är inte huvudsaken i den här debatten.

Huvudsaken är att väldigt många norrbottningar sa ifrån mot machokulturen. Sociala medier svämmades över av personliga vittnesmål om hur det norrbottniska glastaket hindrar kvinnor. Män som inte står ut med länets gubbighet röt ifrån. Kvinnor som flyttat från Norrbotten bad om en chans att vara stolta över var de kommer från.

Denna jämställdhetsdebatt har länge bubblat under ytan i Norrbotten. Nu fick den sitt utlopp. Det vore förmätet av mig att tacka Jan-Erik Jaensson för bastubrevet. Ändå är det bra att de manliga maktstrukturerna någon gång avslöjar sig svart på vitt, så att det finns något konkret att göra motstånd mot. Norrbotten kommer att bli ett bättre län efter bastubrevet. Inte för att det skrevs, men för att protesterna blev så starka. Drivkrafterna för jämställdhet och normkritik har äntligen visat sig i Norrbotten. Man kan inte längre bete sig hur gubbigt som helst här. Trots alla basindustrier och manliga makttraditioner.

Jag behöver inte längre skämmas över bastubrevet. Jag kan istället känna hopp för ett Norrbotten som säger nej tack till machokulturen.