Det enskilt största hotet mot vårt län är den mossiga inställningen att den som inte jobbar i gruvan inte jobbar över huvud taget.

”Att leva är att påverkas. Utifrån. Det måste gälla alla”, skriver Lena Andersson i DN. Det kan låta vackert, i teorin. Men i praktiken blir ett sådant förhållningssätt djupt diskriminerande.

Det finns en uråldrig mentalitet i Norrbotten som säger att ingen ska tro att den är något. Denna klassiska jantelag bygger på föreställningen att människor och städer som växer gör det på någon annans bekostnad – när det i själva verket är tvärtom. Att tillåta Luleå att vara ett starkt regioncentrum skulle gynna hela länet.

Läs min intervju med justitieminister Beatrice Ask i Aftonbladet Söndag. Vem är egentligen människan bakom politikern som väcker så starka känslor?

Idag debuterar jag som nyhetskrönikör i Norrbottens-Kuriren. Det ska bli så roligt. Missa inte min första krönika!

När samhällskritik tar vägen via populärkultur blir resultatet ofta överraskande slagkraftigt. Sarah Jessica Parker är fortfarande en av mina feministikoner. Nu i filmen I don’t know how she does it.

Blekingeförfattaren Sven Edvin Salje sa en viktig sak: ”Två saker är viktiga här i livet. Det ena är abstrakt och det andra är konkret. Det konkreta är böcker och det abstrakta är längtan.”

Vi som har fötts med yttrandefrihet borde skämmas om vi inte använder den. Hur småttigt vårt engagemang än kan verka i jämförelse med Ai Weiweis.