Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av NLL den 11 april 2012

Utan kulturen stannar Sverige

av Åsa Petersen

I min förra krönika skrev jag om styvmoderlig behandling av kreativa näringar. Om hur kulturarbetare inte anses vara lika kompetenta och självgående som andra företagare. Hur vi lyfts upp som kuttersmycken men oftare får inspirationsföreläsningar och klappar på axeln än seriösa riskkapitalister och anständigt betalt.

Jag lät en av mina vänner läsa den krönikan innan publiceringen. Han tyckte att jag hade mina poänger men tillade: ”Jag gillar egentligen inte begreppet. Kreativa näringar, alltså. Vilken företagare är inte kreativ, egentligen?”

Jag har funderat på det sedan dess. Varför skulle jag, som skriver och driver samhällsdebatt, vara mer kreativ än någon som utformar en ny sorts tågräls eller bygger nya sjukhussängar?

Begreppet ”kreativa näringar” kommer antagligen från kopplingen till kultur och konst. Att författare, skådespelare, musiker och hantverkare använder sig av människors inneboende kulturella kreativitet för att beskriva, kritisera och definiera den värld vi lever i. Att vår verksamhet både använder känslor och vädjar till människors känsloliv.

Det är ju något väldigt fint. Men att dela in näringslivet i ”näringar” och ”kreativa näringar” riskerar att om igen göra kulturarbete till kuttersmycken. Som om vi vore några på sidan av, som om vår verksamhet vore en lyxingrediens som man kan piffa upp samhällsbygget med. Om man har råd.

Den synen på kultur gillar jag inte alls. Kulturen är inget strössel på världen. Den är en självklar del av samhället som ingen överlever utan. Vad gjorde människan med sina känslor utan musiken? Vem i hela fridens namn vill flytta till en stad som inte kan erbjuda scenkonst? Hur ska vi kunna förstå vårt samhälle över huvud taget om inte kulturen, i alla dess former, hjälper oss med orienteringen?

Blekingeförfattaren Sven Edvin Salje sa en viktig sak: ”Två saker är viktiga här i livet. Det ena är abstrakt och det andra är konkret. Det konkreta är böcker och det abstrakta är längtan.”

Vi är människor. Därför är kulturen en omistlig del av våra liv. En näring som utvecklar vår värld och får den att växa. Vi får inte glömma det om vi har ambitionen att bygga ett samhälle som faktiskt passar för människor.

Åsa Petersen