Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av Norrbottens-Kuriren den 26 oktober 2012

Fattiga barn stängs ute från nätet

av Åsa Petersen

När jag fick mitt första sommarvikariat på Piteå-Tidningen 1996 fanns knappt internet. I stället för att googla fakta sökte jag i ett pappersarkiv av urklippta tidningsartiklar. Debattartiklar kom till redaktionen med brev eller fax, sedan skrev jag in dem
i datorn ord för ord.

En gång ville jag ringa en kille, men vågade inte. Eftersom sms inte fanns, skickade jag ett vykort.

Sedan dess har världen förändras totalt. För barnen som föds och börjar skolan i dag är internet en självklarhet. Som Kurirens chefredaktör Mats Ehnbom uppmärksammade i sin krönika i lördags, när han förklarade varför journalistik på nätet är så viktig:

Varannan svensk treåring och två av fem tvååringar använder internet. De kollar på Bolibompa på SVT Play, till exempel. Bland barn mellan 12 och 15 år har 96 procent tillgång till en bärbar dator och 85 procent till en smart telefon eller surfplatta.

Världen blir mindre för dessa barn, eller större, beroende på hur man ser det. Nyheter och kunskaper finns närmare till hands. Det blir lättare att lära känna världen eftersom världen inte ligger lika långt bort.

Även rent praktiskt förändras dessa barns liv. I skolan lämnas arbetsuppgifter in via mejl. Lärarna håller kontakt med föräldrarna via nätet. Det går inte längre att skriva en uppsats eller att förbereda en redovisning inför klassen utan att googla.

För att inte tala om kontakten med kompisar. På Facebook, Twitter och i andra sociala medier umgås barn med varandra. Pratar om stort och smått och bestämmer sig för att hänga.

Nätmobbningen är så klart ett stort problem. Men nätet ger även mobbade barn möjlighet att hitta nya vänner på andra platser och i andra miljöer, som kan hjälpa dem att komma loss från plågoandarna.

När nätet blir en självklarhet riskerar klyftorna mellan barn att öka på ett nytt sätt. Rädda Barnens senaste undersökning visar att 248.000 barn levde i fattigdom i Sverige 2009. Barnfattigdomen ökar i hela 282 av landets 290 kommuner. Norrbotten är inget undantag. Här levde 9,5 procent av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll 2009, en ökning med drygt en procent på ett år.

För fattiga barn är tillgången till nätet, som betyder
så mycket i vardagen, ingen självklarhet. Socialstyrelsen föreslår att dator och internet ska ingå
i bidragsnormen för försörjningsstödet. Hittills har bara elva av landets kommuner frivilligt infört detta, visar en undersökning från hjälporganisationen
Majblomman. Älvsbyn är enda kommunen
i Norrbotten.

– Vi möter den utveckling som skett och tillgång till internet och dator kan ju faktiskt hjälpa till i möjligheterna att ta sig ur en ekonomiskt besvärlig situation, säger Älvsbyns socialchef Hans Nyberg till Kuriren.

Även Övertorneå föregår med gott exempel. Där får eleverna i grundskolan en bärbar dator som de kan ta med sig hem.

Barnfattigdomen är en av vår tids mest akuta frågor. Att barn lever fattiga i Sverige är ett kraftfullt underbetyg åt den välfärd som är menad att omfatta alla. Ändå reduceras barnfattigdomen ofta till ett politiskt slagträ.

Politiker tenderar att skylla ifrån sig på andra partier och andra instanser: Kommuner lägger ansvaret på staten och tvärtom. Debattörer ifrågasätter om det verkligen är så illa ställt med barnfattigdomen som det sägs. De moraliserar över föräldrar som inte har råd att skicka med sina barn matsäck till skolan, inte kan lämna ett månatligt bidrag till klassresan.

Det hjälper inte de fattiga barnen. Alla beslutsfattare måste göra allt vad de kan för att ge alla barn en så bra start i livet som möjligt. För kommunerna i Norrbotten borde det vara självklart att se till att alla barn kan få tillgång till dator och internet i hemmet.

Annars förvärras klyftorna mellan barn på ett sätt som vi tidigare inte kunde drömma om.

› Läs artikel