Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av NLL den 29 maj 2013

Dags att investera i människan

av Åsa Petersen

Ibland krävs en rejäl professor för att göra samhället begripligt och att visa hur allt hänger ihop – människor, politik och ekonomi.

Det var nog inte bara jag som kände tillförsikt när Joakim Palme från statsvetenskapen vid Uppsala universitet besökte landstingets seminarium Morgonrock och talade om sociala investeringar. Sa att satsningar på välfärd och utbildning är svaret på den demografiska utmaningen.

Att befolkningen blir allt äldre – och att allt färre därför måste försörja allt fler – är en väletablerad sanning i samhällsdebatten. Norrbotten hör till de regioner som kommer att möta denna verklighet allra först. Men debatten stannar ofta vid problemet och kommer sällan fram till lösningarna.

Joakim Palme tar steget vidare. Han visar hur satsningar på förskola, utbildning, arbetsmarknadspolitik och trygghetssystem ger bättre läskunnighet, högre sysselsättning och fler lärande jobb. Satsningar på människor och deras vilja att utvecklas gör helt enkelt att fler kan bidra längre.

Både unga och äldre är självklart en resurs, inte en belastning. Kunskaperna växer under hela vårt liv. Varje generation bidrar mer och mer om rätt förutsättningar skapas. Forskningen visar att utbildning är ett effektivt sätt att bryta arbetslöshet och fattigdom – och att denna frigörelse genom lärande kan ske under hela livscykeln.

Vad krävs då av makthavarna för att kunna göra dessa livsviktiga sociala investeringar? Joakim Palme pekar på intellektuellt mod att kritiskt granska dagens lösningar. Politiskt mod att genomföra reformer och att våga ta ut de skatter som behövs. Samt behovet av att samarbeta på olika nivåer – globalt, europeiskt, nationellt och lokalt.

Jag tolkar Joakim Palme som att svaret på den demografiska utmaningen är en human människosyn. Lösningen blir att bygga en gemensam välfärd där vi både tar hand om varandra kollektivt och ger utrymme åt varje individ.

Det är kanske ingen överraskande slutsats. Ändå är den radikal. Svaret på ekonomiska kriser och krympande resurser blir lätt att skära ner. Att spara på allt som finansieras gemensamt, som utbildning och trygghetssystem.

Men den hållbara tillväxtens grund är ju att människor får utvecklas efter sin bästa förmåga. Och är trygga nog att kunna bidra till samhället. I längden är sociala investeringar inte en kostnad utan en vinst.