Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av Norrbottens-Kuriren den 7 juni 2013

Pajala kommer igen

av Åsa Petersen

Efter min förra krönika om Northland fick jag ett mejl av Sanna Kalla, ena halvan av Pajaladuon The Magnettes. Hon berättade om Pajalas resa de senaste åren:
”Hela min grundskoletid fick vi ofta höra att Pajala skulle man flytta ifrån så fort man fick chansen. Befolkningen blev bara mindre, affärer stängdes och byarna utanför blev helt folktomma. Det fanns som inte hopp för någonting.
Sedan det började pratas om gruvan i Kaunis så har hela Pajala fått upp förhoppningen om att vår by kommer att få leva kvar, stark. Folk trodde på en gruva, vissa tidigare än andra. Men till slut hade Northland fått allas förtroende, till och med den envisaste tanten i byn.

Det kändes som att alla blev mer som en familj. Vi började tillsammans jobba för att detta skulle ro i land. Man ordnade med det man kunde för gruvetableringen. Nya företag och affärer, lägenheter och annat som byn behövde för att kunna ta emot de människor som ville flytta hit.
’Det nya Pajala’ och ’Framtid Pajala’ började synas lite varstans och man såg bara framåt. Självförtroendet växte för många. Fler vågade ta chansen att göra det de alltid drömt om – och att få göra det här i Pajala.”
När Sanna Kalla skrev det här mejlet såg det mörkt ut för gruvan. Men hon vägrade ge upp hoppet, hon skrev att det skulle ordna sig:
”Har den envisaste tanten i byn börjat tro på en gruva och framtid i Pajala. Då blir det en gruva och framtid i Pajala. Det vet jag.”

Sanna Kalla verkar få rätt. I tisdags sa obligationsägarna ja till att LKAB, Peab, Metso och Folksam går in med 108 miljoner dollar i Northland. Efter många månaders kalabalik – som började med ledningens grava felräkning på över två miljarder kronor – kan gruvan äntligen få arbetsro.
Dessutom med nya långsiktiga ägare som känner både branschen och regionen väl.
Pajalas kommunalråd Kurt Wennberg kommenterade räddningsbeskedet på sitt karaktäristiska, humoristiska vis:
– Det känns riktigt, riktigt roligt det här. Jag sitter med ett gäng och vi firar med en stor kopp kaffe och havreflarn, så vi har slagit på stort, sa han till Kurirens reporter.
I Pajala är det nu det börjar om. De senaste månadernas oro kan vika undan. Pajalaborna, som har slitits mellan hopp och förtvivlan, kan hämta andan och börja tro på sina drömmar igen. Satsningarna på bostäder, butiker och allt annat som bygger ett samhälle kan fortsätta.

Men – och detta är ett viktigt men: Gruvan i Pajala är inte räddad än. Aktien är knappt värd en spottstyver. Väldigt många människor har förlorat sina pengar. Både småsparare och stora kapitalister har fått se sina investeringar försvinna.
De hade inte chans att dra sig ur i tid, eftersom de informerades om pengakrisen först när den var ett faktum.
Förtroendet för Northlands ledning är, föga förvånande, nere på botten. Högsta chefen Karl-Axel Waplan säger att han ”är villig att köra vidare” när de nya ägarna tar över. Med tanke på hur han har kört gruvan hittills bör han knappast ges det förtroendet.
För förtroende är precis vad Northland behöver. De nya ägarna måste inte bara skjuta in nya pengar – utan även nytt förtroendekapital.

Att det finns malm av hög kvalitet i Kaunisvaara vet alla. Problemet är att Northlands nuvarande ledning inte har visat sig mogen att förvalta den fyndigheten på ett ansvarsfullt sätt.
Det dröjer förmodligen inte länge förrän ägarna presenterar en ny chef. Någon som kan påbörja den långa vägen tillbaka – tillsammans med gruvans anställda och Pajalas befolkning.

› Läs artikel