Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av NLL den 28 augusti 2013

Hon var så fin – och så arg på sin spegelbild

av Åsa Petersen

Jag är på väg till ett café för att läsa mejl och skriva en text. Så ser jag en flicka, kanske åtta år gammal. Hon är hur fin som helst, i blommig tröja och silvriga tights. Hon har sådana där spaghettiben som barn ofta har, långa och raka och rörliga.

Hon får syn på sig själv i ett skyltfönster, ställer sig framför sin spegelbild och skriker: ”Arrrgh! Jag vill inte ha tjocka ben, det är fult!”

Jag tappar helt koncentrationen på vad jag skulle göra och var jag var på väg. Det enda jag kan tänka är: Vad har vi, vårt samhälle, gjort med henne?

Dagen efter ser jag Balansakt. Den nya pjäsen för barn och unga på Teater Scratch/Galleri Syster i Luleå. Eleverna från Måttsundsskolan, som sitter på första parkett, rör sig oavbrutet och kollar in varandras reaktioner. Men jag ser att de hör och ser, absolut alltihop.

Skådespelarna Maria Åberg och Amanda Dahlberg gör verklighet av Liv Elf-Karlens manus. Pjäsen handlar om att vara tjej, på gränsen mellan barn och vuxen. Att passa in och att ändå gå sin egen väg. Att försöka hålla liv i vänskaper i ett hav fullt av rykten om ”dåliga” och ”bra” tjejer. Att kämpa för att behålla rätten till sin egen kropp medan den hela tiden recenseras och tas i anspråk av andra.

”Mina damer och herrar, håll tungan rätt i mun i vad jag kallar den fantastiska vad jag hatar min kropp-rutinen!” säger berättarjaget.

”Grejen med mig är att jag är fullständigt normal. Jag är så normal att fotocellsdörrar inte öppnar sig för mig!” försäkrar en av karaktärerna.

Vi behöver kulturen, för att navigera i samhället och oss själva. Både som barn och som vuxna. Jag är så glad att eleverna på Måttsundsskolan och andra unga får möjlighet att se Balansakt. För att få hjälp att förstå det där som kryper i kroppen, självföraktet som kan sippra fram ur själen när samhället pressar oss.

Det här kan låta banalt men det är livsviktigt, på rikt: Kulturen måste för alltid vara en del av den regionala utvecklingen. Ett levande och brett kulturliv är avgörande för att Norrbotten ska vara ett bra län att leva i.

För stora och små, som ibland har det lätt och ibland har det svårt. Och som ska klara av att leva i det här samhället som vi bygger tillsammans.