Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av NLL den 11 september 2013

Arbetslivet behöver både nattugglor och gamla rävar

av Åsa Petersen

Jag frilansar, så jag har ingen vanlig arbetsplats med arbetskamrater och arbetstider att gå till. Länge har jag haft dåligt samvete över alla mina sovmorgnar. Men tänk om det är så att jag jobbar minst lika mycket som andra, bara på andra tider?

Svenska normer påbjuder arbetsdagar kl 07-16 eller 08-17. Många jobbar skift på kvällar, nätter och helger – ofta i välfärdsverksamheter som aldrig kan stänga för dagen. Samvetet säger att den som inte stiger upp i ottan för att jobba i sådana fall ska betala dyrt med extra obekväma arbetstider.

Jag är ingen morgonmänniska, för att uttrycka det milt. Min optimala dygnsrytm innebär sömn mellan kl 02 och 10. Jag jobbar allra bäst från lunch till niotiden på kvällen.

Kan det vara så att samhällets gemensamma dygnsrytm snarare är en social och praktisk konvention än en fysisk nödvändighet? Att vi människor naturligtvis mår bra av energin som dagsljuset ger, men att vi i övrigt sover och arbetar bäst på olika tider?

Jag tror det, och det har fått mig att tänka på andra samhälleliga företeelser. Som den gemensamma pensionsåldern (idag vid 65 år). Vi vet redan att den inte fungerar i praktiken. Många människor har så slitsamma och stressiga jobb att de omöjligt orkar fram till 65-årsdagen. Andra kan utan problem jobba tills de är 80.

För arbetslivet borde huvudsaken vara att ge alla möjlighet att bidra efter bästa förmåga, oavsett ålder. Det kräver dels bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor. Dels att åldersfixeringen upphör. Resultatet blir bäst om människor jobbar tillsammans över generationsgränserna – om den senaste kunskapen får möta stor erfarenhet.

Var tredje lärare i Norrbotten går i pension inom tio år, visar en ny rapport från Lärarförbundet. Totalt måste 1750 lärare ersättas. Värst drabbat är Övertorneå, där 43 procent av lärarna är 55 år eller äldre, rapporterar Radio Norrbotten. I Luleå, länets största kommun, ser det inte mycket bättre ut.

Det säger sig självt att Norrbotten, med en åldrande befolkning och stora pensionsavgångar på väg, inte har råd med att avskriva människor från arbetsmarknaden bara på grund av ålder. Oavsett om de råkar vara unga eller äldre.

Vi behöver helt enkelt all arbetskraft vi kan få. Unga löften och gamla rävar – liksom morgonmänniskor och nattugglor.