Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av Norrbottens-Kuriren den 19 oktober 2013

Ingen ska behöva dö på jobbet

av Åsa Petersen

Olyckan på SSAB i torsdags gör ont att tänka på. Två arbetare dog när de tömde en cistern och dränktes av trögflytande tjära.

Mina tankar går till deras anhöriga och arbetskamrater. Smärtan, frustrationen och förtvivlan de ska känna går inte att föreställa sig.

Nu ska orsakerna till arbetsplatsolyckan utredas grundligt – av arbetsgivarna, Arbetsmiljöverket, polis och åklagare. Diskussionen om vem som har gjort fel är igång.

Anders Ferbe, ordförande för IF Metall, riktar hård kritik mot SSAB. De förolyckade männen var anställda av entreprenören IVAB (Infjärdens Värme AB). Facket kritiserar systemet med underentreprenörer.

– Tydligen så har man ännu inte fått entreprenörerna att lyckas med arbetsmiljöarbetet, säger Ferbe.

SSAB:s platschef i Luleå, Per Bondemark, tillbakavisar kritiken. Han säger att en riskbedömning hade gjorts tillsammans med entreprenören, med exakt samma rutiner som när SSAB:s egen personal ska utföra arbeten.

IF Metall-klubben på SSAB i Luleå menar att en felbedömning från arbetsgivarna blev de två männens död: Det var flera gånger mer tjärmassa i cisternen än vad som tidigare sagts.

I den nyutkomna reportageboken ”Döden på jobbet” skildrar Elinor Torp arbetsplatsolyckan på Nordkalk i Luleå i november 2011. Sex arbetare skadades och en dog när de skulle rengöra en kalkugn och blev utsatta för frätande kalk och het ånga. Alla var anställda av underentreprenörer. Johan som dog var 23 år. Gustaf som skadades allvarligt var 19.

”Statistiken talar sitt tydliga språk. Både i byggbranschen och i industrin är de inhyrda överrepresenterade i olycksstatistiken”, skriver Torp.

Säkerheten tycks helt enkelt bli sämre, riskbedömningarna mer bristfälliga, när underleverantörer anlitas.

Lars Bergström, skyddsombud på SSAB i Luleå, säger att både SSAB och IVAB har arbetsmiljöansvar för torsdagens olycka. SSAB ansvarar för arbetsplatsen och att jobbet kan utföras på ett säkert sätt. IVAB ansvarar för hur deras anställda gör själva jobbet.

Det är naturligtvis ett problem om ingen bär det totala ansvaret. Vem tvingas då att ha full kontroll på situationen för att undvika olyckor?

Att människor dör på jobbet är fullständigt oacceptabelt. Det är inte bara ett ansvar för arbetsgivarna – utan även för lagstiftaren.

Men regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet 2007, och skrotade därmed forskningen om arbetslivet. I samma veva skars Arbetsmiljöverket ner.

”Nu syns konsekvenserna”, står det på baksidan av Elinor Torps bok. Det är fruktansvärd läsning i ljuset av dödsolyckan på SSAB i torsdags.

› Läs artikel