Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av Norrbottens-Kuriren den 22 november 2013

Hur ska Reinfeldt krångla sig ur det här?

av Åsa Petersen

Det snällaste man kan säga om regeringens nej till Norrbotniabanan är att det är feltajmat. En mer korrekt beskrivning är att det är pinsamt.

I veckan beslutade EU att Norrbotniabanan ska ingå i det Europeiska stomnätet. Ja, EU tycker att Norrbotniabanan är så viktig för den framtida europeiska infrastrukturen att de medfinansierar bygget med upp till 30 procent. Eller drygt sju miljarder kronor.

Men regeringen har alltså sagt nej. Varför? Det är obegripligt. Denna 27 mil långa järnväg, som skulle sträcka sig mellan Umeå och Luleå, är enligt Trafikverket en vinstaffär för både ekonomin och miljön. Transportkostnaderna för godstrafiken kan sjunka med upp till 30 procent. Koldioxidutsläppen beräknas minska med cirka 80.000 ton per år.

Trafikverket konstaterar att godstransporterna mellan norra och södra Sverige är omfattande. Ungefär 60 procent av godstransportarbetet på järnväg sker i norra Sverige. Samtidigt tvingas industrin att använda stambanan genom övre Norrland, en bana som byggdes för 1800-talets behov. Stambanan har stora lutningar, tvära kurvor, låga hastigheter och ett enda spår – vilket gör den sårbar för störningar.

OVANFÖR HELA DENNA kraftfulla argumentation för Norrbotniabanan, som finns att läsa på Trafikverkets hemsida, har någon lagt in en notis: ”Alla järnvägsutredningar är klara. Norrbotniabanan finns inte med i den nuvarande långsiktiga planen. Det är i nuläget oklart om när en byggnation kan genomföras.”

Det är lite som att Trafikverket ber om ursäkt för en regering som inte förstår att prioritera detta viktiga järnvägsprojekt. Man undrar om det är menat att stå ”om” eller ”när”?

Över huvud taget behandlas Norrland skamlöst i regeringens infrastrukturpolitik. När sajten Dagens Arena granskar regeringens infrastrukturbudget visar det sig att de fyra nordligaste länen – halva Sveriges yta – får dela på knappt tre och en halv procent.

Sammanlagt vill regeringen satsa 190 miljarder kronor på infrastruktur mellan 2014 och 2025. Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten får tillsammans knappt 6,5 miljarder. Samtidigt får Stockholm drygt 31 miljarder, Västra Götaland 36,5 miljarder och Skåne 10,4 miljarder.

Även om man räknar bort underhållet av infrastrukturnätet får de nordligaste länen bara dela på cirka fem procent.

Antingen har regeringen gjort den cyniska bedömningen att flest väljare bor i storstadsregionerna, och därför valt att satsa nästan alla pengar på infrastrukturen där. Om knappt ett år är det ju val, ni vet. Eller så väljer regeringen helt kallt att behandla Norrland som en råvarukoloni.

NATURRESURSERNA OCH INDUSTRIERNA här uppe är avgörande för Sveriges ekonomi. Fredrik Reinfeldt har till och med sagt att ”gruvan är för Sverige vad oljan är för Norge”. Ändå är alltså regeringen ovillig att göra anständiga satsningar på godstransporterna i Norrland. Så mycket som möjligt ska forslas härifrån, men så lite som möjligt ska ges tillbaka.

EU är inte direkt något högt älskat projekt i vår landsände. Men i detta fall har EU insett något som regeringen vägrar: att Norrbotniabanan är en viktig del av Europas godstransporter och att pengar borde läggas på att bygga den. EU ser framför sig en botnisk korridor, som sträcker sig längs den svenska och finska sidan av Bottniska viken.

Det blir intressant att se hur regeringen ska krångla sig ur EU:s erbjudande om att vara med och finansiera Norrbotniabanan. Vad ska Reinfeldt säga till sina EU-kollegor egentligen?

”Nej tack, ni har missförstått allting. Den där lilla järnvägsstumpen gör varken till eller från för Europas utveckling. Lägg pengarna på något annat i stället.”

› Läs artikel