Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av NLL den 20 november 2013

Vårdpersonalens idéer kan rädda vården

av Åsa Petersen

Vad ser du framför dig när du hör ordet innovatör? Förmodligen en Uppfinnarjocke med en glödlampa ovanför skallen, som står i ett labb eller i en verkstad. För vården är innovationer något långt mer berörande och långsamt än så.

Det lärde oss Kristina Östman, verksamhetschef för akutsjukvården i Kiruna, när hon kom till landstingets innovationskonferens tidigare i november.

– Det är inte så enkelt att vara kreativ om man tidigare på dagen har suttit med en mamma och pappa som just har förlorat sitt barn, sa hon.

Kristina Östman berättade om en undersköterska som sa att alla andra rusade hem efter jobbet. Den här undersköterskan behövde inte göra det, eftersom hon hade vuxna barn.

Så varje dag efter arbetspassets slut gick hon sakta till sitt klädskåp och bytte om. Samtidigt tänkte hon igenom sin arbetsdag: ”Vad hände, vad gjorde jag, vad tänkte jag?” När hon väl lämnade arbetsplatsen, lämnade hon även tankarna på jobbet.

– Om inte medarbetarna får tid till reflektion kan det leda till stress, utbrändhet och i värsta fall bitterhet, säger Kristina Östman.

Innovationer – att nya idéer realiseras och leder till utveckling – är självklart viktigt för vården. Särskilt när befolkningen blir allt äldre med ett allt större vårdbehov och allt färre ska försörja allt fler.

Men i vården är det inte bara att utlysa pristävlingar för Uppfinnarjockar och vänta på att universallösningarna ska börja strömma in. Om vården ska ta tillvara den stora kunskapen och erfarenheten hos sina medarbetare gäller det att skapa en dräglig arbetsmiljö som ger utrymme för reflektion, precis som Kristina Östman påpekar.

Vårdpersonalen måste helt enkelt få tid att tänka och samtala. De måste få uppskattning och respekt som signalerar att de och deras idéer är värda något.

Då duger det inte med fortsatt låga löner och en allt stressigare arbetssituation. Då måste samhället uppvärdera yrken som har med vård att göra.

Så många säger så ofta att vårdmedarbetarna är samhällets räddning. Några vi aldrig skulle klara oss utan. Varför ser vi då vårdpersonalen som en utgiftspost istället för en investering? Varför har vi då så lätt att spara på vård och omsorg så fort det blir kärvare tider?

Vårdpersonal kan möta föräldrar i sorg på förmiddagen och utveckla nya verktyg för barnsjukvård på eftermiddagen. Det kräver naturligtvis en stor kompetens som måste belönas.

Annars blir det omöjligt att hitta framtidens vårdmedarbetare – som behöver vara både omtänksamma och innovativa.