Åsa Petersen

Artikel › Publicerad av NLL den 4 mars 2014

Kolonialism stoppar Norrbotniabanan

av Åsa Petersen

Varför pressar regeringen fram EU-stöd till en nödvändig Norrbotniabana när de ändå vägrar bygga den?

EU har bestämt att Norrbotniabanan ska ingå i det europeiska stomnätet. Ja, EU tycker att Norrbotniabanan är så viktig för den framtida europeiska infrastrukturen att de är villiga att medfinansiera bygget med upp till 30 procent. Eller drygt sju miljarder kronor.

Regeringen har själv varit med och pressat fram detta beslut. Den 6 september 2011 skrev infrastrukturministrarna i Sverige och Finland ett gemensamt brev till EU:s transportkommissionär. De ville att den Botniska korridoren skulle finnas med i EU:s långtidsbudget. I denna korridor ingår Norrbotniabanan som en viktig delsträcka.

Men nu, när EU har sagt ja till Norrbotniabanan, säger alltså den svenska regeringen nej. Ja, regeringen säger nej till den milda grad att den vägrar ställa sig bakom en ansökan om planeringspengar från EU. Och därmed kan ingen ansökan skickas in.

Regeringens skäl är att Norrbotniabanan inte finns med i regeringens nationella transportplan. Det är i sig obegripligt. Denna 27 mil långa järnväg, som skulle sträcka sig mellan Umeå och Luleå, är enligt Trafikverket en vinstaffär för både ekonomin och miljön. Transportkostnaderna för godstrafiken kan sjunka med upp till 30 procent. Koldioxidutsläppen beräknas minska med cirka 80 000 ton per år.

Trafikverket konstaterar att godstransporterna mellan norra och södra Sverige är omfattande. Ungefär 60 procent av godstransportarbetet på järnväg sker i norra Sverige. Samtidigt tvingas industrin att använda stambanan genom övre Norrland, en bana som byggdes för 1800-talets behov. Stambanan har stora lutningar, tvära kurvor, låga hastigheter och ett enda spår – vilket gör den sårbar för störningar.

– Får vi inte Norrbotniabanans spade i backen före år 2020 närmar vi oss en trafikinfarkt mellan Vännäs och Boden, vilket direkt slår mot arbetsplatser i hela Sverige. Av råvaruvärdet på 25 miljarder från norr vidareförädlas detta till 550 miljarder i övriga Sverige och tio gånger mer i resten av Europa. Vill regeringen stoppa dessa viktiga transporter? säger Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB.

Ja, det kan man fråga sig. När Dagens Arena granskar regeringens infrastrukturbudget visar det sig att de fyra nordligaste länen – halva Sveriges yta – får dela på knappt tre och en halv procent.

Sammanlagt vill regeringen satsa 190 miljarder kronor på infrastruktur mellan 2014 och 2025. Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten får tillsammans knappt 6,5 miljarder. Samtidigt får Stockholm drygt 31 miljarder, Västra Götaland 36,5 miljarder och Skåne 10,4 miljarder.

Jag har radat upp flera frågetecken i den här krönikan. De kan sammanfattas så här: Varför pressar regeringen fram EU-stöd till en nödvändig Norrbotniabana när de ändå vägrar bygga den?

Svaret är förmodligen tudelat. I september är det val. Flest väljare finns i storstadsregionerna – alltså väljer regeringen att placera sina stora infrastruktursatsningar där.

Till detta kommer en närmast kolonial syn på norra Sverige. Landet är beroende av våra råvarutillgångar. Ändå är regeringen ovillig att göra anständiga satsningar på godstransporterna i Norrland. Så mycket som möjligt ska forslas härifrån, men så lite som möjligt ska ges tillbaka.

Sammantaget är det inte bara skandalöst utan även pinsamt. Hela landet ska leva? Yeah right.