Åsa Petersen

En om dagen: Day 13 – This week

12 december 2010

Födelsedagspresenter.

Måndag är min födelsedag. Jag börjar med att äta lunch på Roasters med mamma och pappa. Sedan blir jag hämtad av min försäkringsagent. Tillsammans ser vi till att jag är försäkrad upp över öronen: en del av småföretagandet som jag borde tagit tag i för länge sedan. Efteråt åker jag tillbaka till Roasters för att fika med fina Ingela. Hon är min nyfunna mentor och vän som glimrar i mitt liv. När jag kommer hem till lägenheten väntar Magnus med en hel hög fina paket och den finaste vänskapsförklaring jag fått. Vi går till Allstar och äter hamburgare. Sedan hänger vi runt hemma resten av kvällen. Alla är fina, allt är skönt.

Tisdag vaknar jag med panik. 16 texter ska vara levererade på fredag och jag har inte skrivit en enda! Blir matt och yr när jag tänker på det. Som tur är har mitt feministiska kluster lunch på Café Fröjd. Det blir en riktig energiboost. När jag kommer hem skriver jag åtta texter, innan det är dags för födelsedagsmiddag på Bishop med Ann och Annica. Vi diskuterar prestationsångest och självrannsakan. Ann och jag missuppfattar varandra och ryker ihop, men Annica medlar fint och vi förstår varandra till slut. Jag är varm och glad när jag kommer hem, så jag sätter mig och skriver igen. Klockan fem på morgonen har jag skrivit alla 16 texterna och dråsar i säng.

 

Päron på Pastabacken.

Onsdag försvinner i en dimma av trötthet. Jag börjar morgonen med en ansiktsbehandling hos Annika på Lyxx. Hon berättar att flera av hennes kunder har talat väl om mina krönikor i NSD, utan att veta att Annika känner mig. Jag blir så glad. Om folk pratar om mina krönikor  på skönhetssalongen måste jag ha lyckats. På eftermiddagen korrar jag de 16 texterna från i går och skickar dem till uppdragsgivaren. Sedan tar jag ett glas vin med Magnus och Joakim, som har en liten förfest vid mitt köksbord. På kvällen äter jag middag på Pastabacken. Pastan är gudomlig. Mot alla odds beställer jag efterrätten Päron. En riktig 80-talsklassisker bestående av inlagda päron med smält after eight och kopiösa mängder grädde och glass.

Torsdag försover jag mig, förmodligen som en svit av tisdagsnattens jobbrace. Packar väskan fort fort fort och åker ut till Kallax. På planet till Arlanda är jag inte det minsta flygrädd. Inte en enda gång går skräcken som en stöt genom kroppen, inte ens vid start eller landning. Det måste betyda att jag har börjat må bra. För mig är flygrädsla förknippad med själslig oro. Fina Stefan och Anneli möter mig på Arlanda Express. Vi tar en fika högt upp på Drottninggatan och går till Arenagruppens julmingel. Det är som att stiga rakt in i mitt gamla Stockholmsliv, fast i komprimerad skala. Alla är glada och allting luktar glögg. På kvällen landar jag i min fina storfamilj. Vi äter Anders hemlagade ädelostpaj och kladdkaka. Kladdkakan är större än pajen, helt normalt i storfamiljen. Det känns som att komma hem.

 

Fina Anna på fina Roxy.

Fredag ska Anders övningsköra, så jag tar hand om fina bebisen på morgonen. Han kryper upp i mitt knä, dricker välling och somnar. Efter en timme vaknar han, kryper upp i mitt knä, dricker välling och somnar om. Det här med barn är ju lätt som en plätt. Efter lunch åker jag in till Söder. Jobbar lite på Wayne’s i Götgatsbacken. Kryssar mellan Granit, Pocket Shop, Designtorget och Ordning & Reda. Butiker som saknas i Luleå. Klockan halv sex är det samling på Roxy för ännu en födelsedagsmiddag. Myspys med Anna, Gustav och Anders. Ägarinnan Anna säger att mitt lulemål har blivit bredare sen sist och att 34 är den ultimata Sex and the City-åldern. För första gången lättar min “Hjälp! Jag är 34 och singel!”-ångest. Under kvällen ansluter Torbjörn, Markus, Karin, Robin, Elisabet och Annika. När mina bröder kommer till Roxy börjar hela sällskapet applådera. Så snygga är dom.

 

Vilar på kudden på Fenix.

Lördag sover jag längre och längre. Först vid tvåtiden lyckas jag ta mig in till Mariatorget, men Markus är ännu senare än jag. Sätter mig på Rival och äter scones medan jag väntar. Markus anländer, vi fikar lite och går till julmarknaden på Kvarngatan. Där möter jag fina Cecilia Wendin och köper en av hennes underbara kuddar. Kolla in Wendinskan här! Markus är hungrig, så vi skaffar honom hamburgare och öl på Fenix. Här hade jag en av mina första Stockholmsdejter, vintern 2000. Exakt inget har förändrats på Fenix sedan dess. Jag känner mig lite risig, går hem och vilar. Sedan möter jag en kär vän för sen middag på Hjördis, Borgmästargatan. När jag kommer hem vid elva är det bombinferno på Twitter. Hela festlusten rinner av, jag jagar runt på nätet och teven efter information. Undrar vad som har hänt egentligen? Sverige behöver inte mer terroristhets.

Söndag. I dag ska vi fira Robin med värsta långa födelsedagsbrunchen. Sedan planerar jag att hänga runt med mina bröder. Vi tar nog en Roxymiddag. Det ska bli gott. Jag är på god väg att nå min vanliga vikt igen.

Skriv en kommentar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *