Åsa Petersen

En gråtmild blogg

15 mars 2011

Älskade Elisabeth i ny frilla och gloria.

Det var en himla tur att Ingela fångade mig direkt när jag hade stigit av flygbussen i dag och tog mig till ett fik och var underbar. Annars hade jag gått raka vägen hem och deppat ihop.

Jag flyger och far ganska ofta mellan Luleå och Stockholm. I dag var första gången som jag hellre hade stannat kvar än åkt hem. Stockholm var väldigt varmt och fint den här gången. Jag förstod varför jag hörde hemma där i så många år.

Om tio dagar avgår Mona Sahlin som partiledare för Socialdemokraterna. I går bjöd hon till fest på Strand i Hornstull. Det var en underbar kväll, på alla sätt och vis. Elisabeth, Minna, Lars, Stefan, Martin, Eva, Maria… Listan på kära vänner kan göras hur lång som helst. Jag var lycklig från början till slut.

Och så festföremålet då. Mona. Starka modiga klipska roliga Mona Sahlin. Jag höll ett tal om vad hon betytt för sådana som jag. Vi som skaver mot föreställningen om det normala. Som hade svårt att hitta hem i socialdemokratin tills Mona breddade ideologin till att även omfatta normkritiken.

Feminismen. Antirasismen. Hbt-frågorna. Tack Mona.

I dag hann jag äta frukost med pappa och dricka kaffe med Elisabeth och Minna innan flyget gick hem igen. Solen blänkte i sönderbrutna isflak när taxin körde mig längs Söder Mälarstrand. Stockholm var vackert som fanken.

Stockholm i mitt hjärta. Jag har verkligen en lycklig relation till den staden. Och till alla människor som formade mitt liv där.

1 kommentar

  1. Ja Åsa vi längtar efter dig igen..det var verkligen en fin dag igår!

Skriv en kommentar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *