Årets första inlägg. Känns nervöst att skriva. Nya år för nya förhoppningar med sig. Som så lätt kan förvandlas till prestationsångest. Bäst på Twitter idag var Kristofer Andersson: “Slänger det här året åt helvete. 2013 blir toppen.”
Jag vet inte vad jag önskar mig av 2012. Mer än att det ska bli bättre än 2011. Jag reste mycket, träffade fina nya vänner och lyckades värna min yrkesmässiga integritet ända in i mål. Men ändå. Utöya. Inga härligheter i världen kan väga upp det helvetet.
Plus att mitt kärleksliv varit ödelagt största delen av året. Jag menar, ska inte en toppentjej som jag få ha ett kärleksliv? Va!? Jaja, jag vet, det är bara att skaffa ett. Fast kärleken sitter så långt in nu för tiden. Ingen blir förälskad hur som helst längre. Inte ens jag.
Jag har formulerat en rad nyårslöften idag. Det lättaste att uppfylla är att använda tandtråd varje dag. I övrigt vill jag nog mest försöka vara en fin människa. Än har jag inte gjort en enda ful sak på hela året. Men det har å andra sidan bara gått 26 timmar och 20 minuter.
Hörni vad skönt att storhelgerna är över. Jag kom ut levande på andra sidan. Imorrn ska jag skicka fakturor.
pinnen
Tycker mycket om ditt nyårslöfte på rikt. Föredömligt och inspirerande, bl.a. för mig i mitt arbete. Angående vad som pågår inom socialdemokratin, om jag inte redan sagt det: Läs Ledarskapets Fallgropar av Ichak Adizes. Finns på bibblan, fast är utlånad just nu.