Åsa Petersen

En sällsam fika

17 januari 2012

Foto: Magnus Ekelund

 

Magnus, Matti och jag sågs på Vetekatten idag, innan jag flög hem till Luleå. Det gäller att stjäla tid med dessa gossar denna vinter, på grund av rocken som tar dem land och rike runt.

Plötsligt hade vi ett samtal som nog kommer att betyda mycket för mig, vad det lider. Jag beklagade mig (vet inte för vilken gång i ordningen) över mitt hångelfria liv. Hur gör man egentligen om man inte är kär och inte längre gillar one night stands och kk-relationer?

Magnus lyssnade en stund som vanligt. Sen sa han: “Vet du Åsa, jag tror att du är helt nöjd med hur du har det. Men att du inte vill erkänna det.”

Jag har tänkt på det hela eftermiddagen. Jag tror att han har rätt, min kloka vän. Mitt privatliv är bra som det är just nu. Jag trivs. För första gången på länge känner jag ett sällsamt lugn och en stilla säkerhet. Inget äter i mig, inget destruktivt som tar min kraft. De glada stunderna är fler än de ledsna.

Så vad har jag att klaga på?

Livet kan förändras. Jag kan möta en särskild person eller känna andra behov. Men det är då och nu är nu.

Skriv en kommentar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *