Åsa Petersen

Videopremiär! Supernova!

26 april 2012

Här kan du lyssna på hela EP:n som släpps idag. En bländande poplåt och två magiska covers.

For the love of Staffan Westerberg

24 april 2012

Visdomsorden i Staffan Westerbergs bok Onyttingen är nästan outsinliga:

“Det sorgliga för oss människor är att änglar aldrig syns när de har sina vingar på. Men är de av, går det bra. Och nu var de av. Jag tror att det är många som går omkring och är änglar utan att veta om det.”

Onyttingen är Staffan Westerbergs självbiografi i ett åldrande, drömskt perspektiv. Charmiga perversiviteter blandas med poetiska aformismer som bara Staffan Westerberg kan. Han får säga vad han vill, för att han är så avväpnande i hela sin smarta löjlighet.

Ingen, jag säger ingen, är människa som Staffan Westerberg. Och ingen kan beskriva Norrbotten på samma kärleksfulla sätt. Han rör sig som en kärleksängel över länet i allmänhet och Luleå i synnerhet.

Ikväll läste Staffan Westerberg, tillsammans med bland andra Karin Paulin och Maria af Malmborg Linnman, högt ur Onyttingen på Norrbottensteatern. Det blev en föreställning omöjlig att lämna utan att känna värmen om hjärtat. Musik, fräckisar och klokskap om vartannat.

Westerberg fuckade åt publiken och vi tyckte om det. Vi krävde honom på extranummer och han ropade “Jag har inga extranummer!” tills han valde att brista ut i sitt crescendo: “Jippi-ey Jippi-ey, jag är både glad och gay!”

Efteråt ville jag fota honom, se bilden ovan. Då blev han jätteblyg och rafsade snabbt ner “Till Åsa, må så gott” i boken jag köpte.

Ja, jag älskar honom tamejfanken.

För att han får mig att överse med mig själv och alla andra människor.

Natten är dagens mor – andra chansen

23 april 2012

Maja Runeberg: Varför svarar du aldrig på mina frågor? Det är som om allt jag säger flyger ut genom fönstret.

Mats Pontén: Stäng det är du snäll.

Den här måndagen har jag tillbringat på Norrbottensteatern, med att se ett genomdrag av Lars Noréns genombrottspjäs Natten är dagens mor. Första akten före lunch, andra akten efter. Jag har alltså tillbringat nästan hela dagen på människans botten, samtidigt som jag utgjorde 50 procent av publiken.

Jag ångrar mig inte. Jag skulle göra om det när som helst igen. Skådespelarna Margareta Gudmundson, Therese Lindberg, Mats Pontén och Maja Runeberg gör teater när den är som allra angelägnast.

Platsen är ett familjedrivet landsortshotell i mitten av 50-talet. Hotellets beläggning är på nedgång och ekonomiska problem hopar sig. Kerstin, mamman, flyr till alkoholen och gör allt för att dölja sitt tilltagande missbruk. Pappan Erik med döttrarna Görel och Sara hamnar i ett medberoende av ständig oro och misstänksamhet.  Ändå fortsätter familjen att försöka älska varandra. Det går åt skogen för alla inblandade.

Natten är dagens mor brukar beskrivas som ett tätt familjedrama med starka känslor och svart humor. På Norrbottensteatern har regissören Rasmus Lindberg bearbetat pjäsen, så att pappans roll blivit mammans och sönernas roll blivit döttrarnas.

Detta skifte i könsrollerna, att den försupna pappan plötsligt är en mamma, gör det extra gripande att se uppsättningen. Det går inte att skydda sig mot alkoholismens nattsvarta konsekvenser genom att gömma sig bakom slitna klyschor om fulla, jävliga och våldsamma gubbar. Hela tragiken, och galghumorn som gör den hanterbar, blir djupt mänsklig. Långt bortom bekväma könsstereotyper.

Läs gärna Johanna Hövenmarks kloka recension i Norrbottens-Kuriren här.

Natten är dagens mor spelade för utsålda salonger hela hösten. Jag var ofta på resande fot, så det blev aldrig att jag såg den då. Men precis som jag kan du få en andra chans.

I början av maj åker Natten är dagens mor på gästspel till Göteborg och Umeå. Därför repeteras pjäsen inför publik i Luleå. Fredagen den 27 april klockan 19.00 och lördagen den 28 april klockan 15.00 kan du se föreställningen gratis om du anmäler dig till Norrbottensteaterns biljettkassa.

Rikard och Elma

19 april 2012

Minns ni min intervju med Rikard Wolff för en tid sedan? Han berättade om sin familjs gripande relation till Luleå. Rikards farmor Ella bodde här när hon förgäves försökte rädda sin judiska syster ur förintelsen.

Wolffs tillhörde Luleås tjänstemannaöverklass, ja rent av societeten. Hembiträdet Elma, nu 93 år, har i ett brev till Rikard Wolff berättat:

“Jag sydde blusar åt fru Wolff och maskeradkläder. Och så putsades silverpokaler och bestick, knivbladen med kork och skurpulver. Jag fick också knyta ryamattor med årtal och initialer.

När det var fest hyrdes kokerska och serveringshjälp. De bjöd landssekreterare Sundberg, advokat Lindse, landshövding Gärde, läkaren, brandchef Kaje. För dessa tillfällen fick jag en svart klänning köpt i Danmark, vitt förkläde och hätta.

Deras motorbåt hette Rhea och med den åkte vi till sommarstället Ellabo på Mjölkudden. Jag fick också följa med i bilen till Boden en gång. Ella blev åksjuk och spydde i sin mössa. De hade privatchaufför som hette Grym.”

Idag träffades Rikard och Elma för första gången.

“Nu har jag fikat med Elma. En fantastisk kvinna, född i Piteå och näst äldst av 15 (!) syskon. Hon berättade otroligt vackra historier om farmor och farfar och livet i Luleå 1937-39”, skriver Rikard och skickar med bilden ovan.

Vilken stilig dam! tänker jag. Och blir väldigt rörd, naturligtvis.

Magnus fick mig att gråta idag

16 april 2012

http://www.youtube.com/watch?v=vs3IDlA6kJg

4. första ljuset 

hur ska orden kunna bära
hur ska jag kunna förklara
hur mycket du betyder för mig
hur jag alltid letat efter dig 

den sista solen med dig i oktober
var det första ljuset som jag såg på jorden 

Idag korrade jag texterna till Det definitiva drevet, Magnus Ekelund & Stålets kommande skiva. Jag brast i gråt flera gånger, fick skriva mina röda små anmärkningar genom tårarna.

Vänta bara tills ni själva får lyssna, ni kommer avlida en smula.

Påsklunch hos mormor

5 april 2012

Det är skärtorsdag. Idag åkte jag buss till Piteå och hälsade på min fina mormor Irma. Vi surrade massor, fikade i olika omgångar och åt påsklunch.

Mormor vid sitt fina matbord.

 

Jag passade på att föreviga några minnen efter min morfar Harald, som dog i april 2007. Jag längtar efter honom.

Morfar.

 

Till min vän Harald. Ali ben Salem målade av morfar den 28 februari 1964.

 

Einar Wallquist, “Lappdoktorn”, var morfars goda vän. Han tecknade morfar 1967.