Åsa Petersen

2017-01-29

29 januari 2017
Jag måste fly
In i dig, kan jag få det?

Bara händer och ord
Kan trösta nu
Men ord är ju bara ord?
Och händer bara händer?

Lägg dig över mig
Gör dig så lång och bred du kan
Stilla mitt skrämda hjärta
Håll fast mig så jag slutar darra

Två kroppar är ändå varmare än en 
I en värld ord inte längre hjälper

Utom värmen du skriver i min hud när du andas mot min hals.

2017-01-02

2 januari 2017
Jag önskar att
skammen
kunde stelna över ansiktet
som en mask av lera

Så kunde den krackelera
när jag log
ge upp inför livets fina linjer

Till slut så stel och torr
att jag enkelt
kunde knacka bort den
med baksidan av en sked

Knack knack knack

Den föll av
strilade som sand
från huden mot marken
i solen

Och under var det rent
rent och mjukt och öppet

En ny nakenhet
inför en ny chans

Inte längre skamsen