För mig är regional utveckling, som satsningar på vårdinnovationer, inte flum. Utan hoppfulla nödvändigheter.

Vi är bara människor, vi påverkas av mörker och ljus. Ibland tänker jag att det är min uppväxt i Norrbotten som har gjort mig till den känslomänniska är. Kanske har ljuset och mörkret satt sig i min själ och gjort mig sån här.

Är du ung och har slut kondomer? Ingen i handväskan, ingen i jeansfickan och ingen i lådan under nattduksbordet? Nu går det att få kådisar hemskickade gratis. Beställ din omgång högst en gång i månaden, på sajten www.gratiskondomer.nu.

Den norrbottniska debatten vidgas allt mer. Allt fler utmanar uråldriga maktstrukturer och kräver sin rätt att göra sig hörda. Sakta blir det högre i tak och lättare att andas.

Norrbottningar måste lära sig att sluta generalisera om andra – precis som andra gärna får sluta att generalisera om norrbottningar.

Det gäller att fånga uppmärksamheten så snabbt som möjligt. Knepet är att inleda med något riktigt saftigt. Pang på bara! Om du till exempel säger: ”EN GÅNG HADE JAG OCH MINA TJEJKOMPISAR NAKENFEST!” kan du vänta dig full uppmärksamhet.

Den bistra sanningen verkar vara att TT väljer att stänga sina Norrlandskontor för att de inte tycker att Norrland är nog viktigt, oavsett vad som händer här. Vi som bor i norr har all anledning att protestera mot ett sådant inskränkt perspektiv på Sverige.

Problemet med tron på olika fasta kulturer är att individens frihet krymper. Vår härkomst anses kunna avgöra hur vi lever och vilka vi är. Istället för att möta varandra som egna och komplicerade människor, tvingar vi in varandra i olika kulturella mallar.

Jag må vara hur flygrädd som helst. Flyget ligger mig ändå varmt om hjärtat.

Så länge Norrbotten har ett levande kulturliv så kommer avståndet mellan vårt län och världen att vara överkomligt. Vi kan vara nära, istället för långt borta. Det är min tanke när jag ser utställningen ”Liberation – a process review” på Havremagasinet i Boden.